Jag har saknat ett eget rum för mitt skrivande. Ett rum för personliga tankar och längre reflekterande texter. Jag har mest delat på Instagram på senare år, men känner mig begränsad av formatet. Både i antal tecken, och i kanalen som sådan, som rusar fram som en dånande, högljudd, aldrig sinande ström av quick fixes och förenklade budskap och "sanningar" som försätter min kropp i krampaktig beredskap att fly eller fäkta. Visst finns det guld där i forsen och kanske ber jag AI
